I onsdags åkte jag och min vapendragare, Bänga, till Gävlestrand för att fotografera lite kvällsbilder. Jag ställe i ordning kameran med stativ och självutlösare och tog en bild precis när världens norrsken exploderade på himlen. Gissa om vi hoppandes skrek som två skitglada idioter.

Det här var ju för mig norrskens-oskulden, jag har aldrig förut sett ett norrsken och under förra året när det tydligen var extremt mycket norrsken, även i landets södra delar, missade jag dem allihopa och var rätt bitter för det.

Så att det exploderade ett norrsken precis över huvudena på oss när jag har både kameran, stativ och självutlösare med det händer liksom inte mig. Alltid är det när kameran ligger hemma, eller är slut på batteri eller så är jag inte där helt enkelt.

Men någon gång ska man väl ha tur också, antar jag! 
Vi försökte även att se lite norrsken igårkväll men molnen pekade finger åt oss och det slutade med att vi satt i bilen och åt en chipspåse som vi sköljde ner med lite laktosfri mjölk. Den turen kändes lite mer som mitt vanliga flyt. Men hallå, jag fick ju faktiskt fotografera ett fint norrsken dagen innan, trots lite moln och skit, så en ska inte vara bitter!