Norge
Iphone 5
 
Tanken slog mig nu när jag hade lite tråkigt att jag ju kunde ta och rensa lite bland mina bilder. Strukturera och organisera upp de många mapparna som heter så fina saker som: Majs, Blandat, Sorteras en vacker dag, sortera sedan, majs 2, bilder, från skrivbordet. Har börjat att "tappat bort" så många bilder på sistonde och det är lite segt att behöva leta flera timmar efter EN bild som jag aldrig hittar.
 
Så jag började kollade igenom alla mappar, för att liksom se vad det är jag har att jobba med. Haha, Hittade mycket kul, mycket "borttappade" och bortglömda bilder. Som den här från när vi var i Norge och fiskade för några år sedan. Tankarna slirade iväg lite och jag kanske började planera en Norge-resa istället. Googlade lite och bestämde att 2017 är året jag åker till Norge för en fotoresa. Så, klart. Skönt.

Om jag har en fin mappstruktur nu, med väl daterade mappar och undermappar? Njäe. Men jag har en framtida Norgeresa istället och en ny mapp på skrivbordet döpt "majs 3" med lite bortglömda guldkorn i! Jag älskar mig själv...   
Tre tidiga vårkänslor
 
Nikon D800 & Tamron AF SP 90/2,8 Di VC USD Macro 1:1 
 
 
Att jag hatar vintern är ingen hemlighet. Fy fan, bara namnet ger mig rysningar. Jag är lite mer av en sommarmänniska med svettlökar och sand överallt. Men hur mycket jag än älskar sommaren så är nästan tiden som är just nu den absolut bästa. Ni vet tiden mellan vintern och våren. När våren fortfarande sover men då vintern sakta börjar ge efter. Man bara vaknar en dag och så är den där. Den milda luften och solen som lyser klarare på något vis. Vet inte varför jag älskar den tiden som är nu så mycket, jag menar det är stundvis fortfarande kallt och risken för ett bakslag är mer regel än undantag. Men efter en lång och äcklig vinter kommer ändå hoppet om sommaren tillbaka. Man vet att man har allt det där gosiga framför sig och jag gillar den tanken. I juli har jag ju mest ångest för att hösten snart är här igen, hahaha. 
Inte min årstid

Nikon D800 & Tamron AF SP 90/2,8 Di VC USD Macro 1:1

 

Det pratas om att folk är födda i fel kroppar, liksom att de egentligen skulle vara en blåmussla (HAHA said no one ever, brukar vara något mer coolt djur som tiger eller örn. Men i alla fall.) istället för människa, man istället för kvinna (och tvärt om). Jag känner mig ganska bekväm i mitt kön och i min kropp, ja det är ganska gött att vara jag ändå. Men jag förstår att folk är födda i felkroppar för jag hävdar bestämt att jag är född i fel land, för herre.min.gud vad det här inte är min årstid. Det finns ingenting med vintern som jag uppskattar. Okej, jag ljög lussebullar är fan guds försök till förlåt för den här årstiden. Men vintern tar mer än vad den ger mig. (Lussebullar kan man ju äta året om för i helvetet) 

Jag är helt enkelt skapt och anpassad för att vara i ett varmt land, jag känner det i tårna. De talar till mig. 

Jag blir så låg på vintern. Mörkret fräter på mig som syra och jag tappar lusten till allt. Likt en zombie med dreggel i mungipan och en D-vitamin i näsborren (det är inte så lätt alla gånger) släpar jag mig muttrande och monotont genom den här årstiden fast bestämd om att jag i framtiden kommer spendera mina vintrar på andra sidan jordklotet. På en strand skålar jag och mitt eget svett, varma och lyckliga. 

Bilderna är från i höstas, hösten som regnade bort och i något slags bakfullt töcken bytte vi bara namn på årstiden utan att någonting egentligen förändrades. Prutt. Nu ska jag plugga e-tjänster. En kurs som för övrigt är min sista data-kurs. Herregud, det är i alla fall lycka det, att veta att de äckliga kurserna snart är slut.

Hörs hej!