Skörden av Jessicas brunstvrål

Nikon D800 & Nikon AF-S 70-300mm F4.5-5.6G IF-ED VR

Jag och Jessica åkte ut till Norrsundet för att fotografera solnedgången på den nya platsen jag hittade tidigare i vinter. Problemet var bara att vi inte hittade på just den platsen. Vi åkte in på alla skogsvägar vi kunde hitta utmed havet men alla ledde fram till bostäder och vi kände att det kanske inte riktigt var uppskattat att rigga upp kamerautrustningen på någons gård sådär mitt i ingenstans. Så någon solnedgång blev det tyvärr inte.

Vi var däremot på väg att krocka med ett rådjur. Jessica försökte locka till sig rådjuret med brunstvrål medan jag i panik försökte byta till rätt objektiv på kameran. Det fungerade nästan men rådjuret skuttade skeptiskt in i skogen. Dock blev tre andra rådjur nyfikna på brunstvrålet och skuttade upp på vägen, -kunde det vara en pudding som skrek? Jag som vid det här laget hade hunnit byta objektiv fick äntligen ett par bilder. Tyvärr blir kvaliten rätt sugig med tele-objektivet i skymning men jag gillar bilden ändå.  (Någon som har något tips på hur man kan få bättre bilder med teleobjektiv i dunkelt ljus?)   


Bjuder på Jessicas parningsrop också. Ses bäst med ljud. 

solnedgångstider
 

Nikon D800 / Nikon AF-S 16-35/4 G ED VR

Men herremingud vad jag har längtat efter det här. Att med kameran på axeln planlöst strosa runt på stranden till ljudet av havet som skvalpar, fiskmåsar som skriar och vackra färger som får själen att göra kullerbyttor.

Jag åkte ut till havet för att fotografera men när jag kom dit var det bara helt skittråkigt. Inga färger, ingen sol bara gråblå tunga moln utmed horisonten. Helt jävla oinspirerande med andra ord. Jag tänkte precis åka hem när det kom ett annat fotograferingspretto och jag kände genast konkurrensen att stanna kvar. Visste Hen något jag inte visste? Jag började fotografera lite vatten och stenar i långa slutartider när himlen plötsligt exploderade i en persikorosa färg. Såååååå himla fiiiiint. Den där andre med kameran hade nog rökt gräs eller något för Hen fotograferade ju åt helt fel håll. Ut mot havet dit färgerna inte alls nådde. Jösses tänkte jag och skakade på huvudet.

Det är fortfarande lite för tidigt på säsongen för solen går inte riktigt ned över havet utan fortfarande bakom skogsbrynet men det är inte långt kvar nu. Snart så. Förhoppningsvis lyckas jag släpa med mig min trogne vapendragare Bänga idag för att utforska nya platser på!

Hörs Hej!