Citronfjäril
Följde med Daniel hem till hans föräldrar idag då de bor på landet och har nära till skogen. Fick ett sådant sug efter att få gå ut i skogen och sätta mig på en stubbe och lukta på mossan igår. Men det var så sent då så jag tog det idag istället. Det var jättemysigt, första halvtimmen. Sedan fick jag en massa älgflugor på mig, jaa jag vet skitäckligt. Jag fick jättemycket panik och hade inte hittat nå kul att fotografera så då vände jag och började lätt småspringa hem, efter som jag hade typ tusen älgflugor som jagade mig. Då fick jag någonting i hälen så jag kunde inte ens gå. Hungrig hade jag också blivit och just då kändes det som att jag var tagen ur en film, typ jordens undergång. Ingenting finns kvar, förutom en ensam själ som strosade på en menlös vandring. Efter en halvtimme ringde jag Daniel och pep; Hääämta mig.. 
Min skogslängtan är nu botad, säkert för ett år framåt. Kanske för all framtid. 
HIttade senare en liten citronfjäril så jag fick i alla fall ta nån jävla bild idag. 
Landskap
God kväll, jag ville bara berätta att jag lever, huvudet sitter kvar. Men fyfan vilken pärs det varit. 
Natten gick så att jag drömde att jag inte klarade det, att jag fick noll rätt och så vidare. Vaknade med ett hjärta som gjorde volter i bröstet. Nervös satt jag på tåget och försökte paniklära mig något, det gick inte alls. Det vara stopp. Hjärnan; -No more information här inne liksom.  

I skolan fick jag veta att om vi inte klarade den här tentan skulle vi få läsa ett år längre än alla andra då vi måste vänta med kurser som vi inte kan läsa på grund utav att vi då inte blir behörig. 

Då höll jag på att svimma, på riktigt. Jag kände hur allt blod rusade ner i tårna som krullade sig likt maskrostjälkar i vatten. Jag försökte fokusera men det gick inte. 

Inne i salen var jag på väg att kräkas. Funderade på att hämta papperskorgen för säkerhetsskull men tänkte att ska jag kräkas ska jag kräkas den där jävla tentan rakt i ansiktet (-datorskärmen). 

Tentan började, jag kunde inte andas, jag har nog aldrig intagit så lite syre som då. Jag var klar innan tiden gick ut, men jag kunde inte skicka in den, jag vågade inte. Ett avgörande klick, ett klick mellan mig och min framtid. Apatisk satt jag bara och stirrade på skärmen, ändrade några frågor, ändrade tillbaka. Kollade på klockan och provet kommer stängas ner om 4 sek. Det var oundvikligt. Riv av plåstret snabbt liksom. 

-KLICK- 

Andnöd, fyfan vart står svaren, U? Eller vänta det var betygsgränserna, scrollar ner, scrollar lite till, ser 76%. Vad betyder det, kan inte tänka, är det mitt resultat, nääääj kan det verkligen stämma? Roppade på tentaledaren, frågade om han såg samma siffra som jag. Har jag blivit galen?

Tentaledaren log stort och sade grattis. Där släppte allt, och jag fladdrade i tentasalen likt en oknyten ballong som slitit sig. Prrrfffffffttt. Aldrig har jag förut kännt mig så tyngdlös och lättad. Jag KLADE den, jag klarade den med GOD marginal och jag är nu helt klar med årskurs ett. 

Nu ska jag njuta utav en ledig dag innan skolstarten på måndag! 
Två bilder från tidigare i sommras när jag och Andrea fotograferade solnedgången, testade göra några svartvita, är inne i en sådan där svartvit period igen. Älskar svartvitt! 
ladybug
Frustrationen är på topp, panikmätaren skriker error, error. I ren desperation dunkar jag huvudet på alla papper och böcker. Kanske fungerar det att slå in informationen. Dunk, dunk, dunk. Nähä, inte det heller. Det fastnar inte, det gååååår inte iiiiiiin. Trånga lilla ärthjärna FUNGERA ... 

Så kul har jag det idag, i morgon är den stora dagen här, det känns nästan som att jag laddar för min avrättning. I morgon kl 9 smäller det, jag hör hur bödeln vässar klingan. Ni vet det där obehagliga ljudet. Tåget går kvart över 5 på morgonen. Ujäck. Men det är bara att göra det. No återvända nu liksom. Det är livet står på spel. -Hej, det är jag som är döden..

Nej, jag är inte bitter.. 

Det som är skönt är att det är en datortenta (30 frågor på 30 minuter, en fråga per minut, känn pressen liksom..)  så vi får domen på en gång, antingen sprängs datorn eller så blinkar det grönt och sprutar glittriga serpentiner och jag kan återgå till en normal vardag

På återseende..