Tjohooo! Mycket som pågår i skolan nu, mycket roligt givetvis! Nu är alla bilder utvalda (nästan) och redigeringen kan börja! Jag sitter här med en kopp te och ska snart till att börja pilla med min bild. Det som är lite synd, eller kanske bra också beroende på hur man ser på saken. Är att vi fotograferade så himla grymt att redigeringen är minimal. Haha.. 

I alla fall så har jag kommit på att jag, när jag är inne i en kreativ period, där jag liksom verkligen är inne i skapandet. Som fotografering, design, layout osv. Är otroligt disträ. Glömmer saker, skenar iväg i tankarna och varken hör eller ser livet utanför. Gör saker utan att jag är medveten om det. 

Förut trodde jag detta berodde på att jag hade mycket att göra. Men nu vet jag att det är när jag är inne i kreativiteten. Precis som jag är nu, inne i en kreativ bubbla. Här är mitt senaste dyng: 

Igår i skolan köpte jag en tomatsoppa, jag älskar tomatsoppa men hatar tomater (ja, jag vet hur det låter). Så när jag ska till och värma min mat inser jag att hela soppan är förgiftad med TOMATHALVOR, jag började sleva ur tomaterna i papperskorgen och när jag stått där och grötat runt i min soppa ett tag fastnar min blick på skeden. Den där blanka silverskeden (vi har bara plastbestick i skolan) som ligger i min hand och jag tänker liksom, VEMS JÄVLA SKED ÄR DET HÄR? Eftersom jag blev så chockad flämtade jag liksom ut de högt så alla hörde, ingen ville kännas vid skeden och jag kan inte för min värld minnas vart jag tog den, eller att jag ens tagit den. Lite generat torkade jag visslandes av skeden på byxbenet och lade den fint på en liten bänk.. Jag hoppas den var rumsren... 

I vårat lilla krypin på skolan har vi filtar som vi GD-studenter jämt myser omkring i. Så efter att ha suttit och myst med filtarna hela dagen igår var vi färdiga och jag tog filtarna under armen för att gå tillbaka med dem. Förutom den lilla detaljen att faktiskt lämna tillbaka dem. För där går jag, på väg från skolan, med tre filtar under armen... 

I morse sittandes på tåget känner jag lite instinktivt att något är fel. Kunde inte riktigt sätta fingret på det men det kändes inte rätt. Efter några minuters dumstirrande på tågskylten i taket inser jag att det står Ljusdal på skylten. Konstigt tänkte jag, vi ska ju till Borlänge och inte ljusdal. Så tokigt. Någon millesekund senare insåg jag ju att det var jag som var fel, inte tåget. Jag hann precis kasta mig av innan det började rulla till hälsingland.. 

Väl hemma springer jag runt som en riktigt idiot och letar efter min telefon (den här är nästan pinsammast), hur länge som helst. Jag kan verkligen inte förstå vart jag har lagt den. Efter att ha vält den sista bokhyllan, och ruskat ur den sista boken inser jag att min mobiltelefon, den håller jag i min hand...

Så nu säger jag, hjärtligt välkommen helgen! (-Lika bra att hålla sig inlåst i några dagar...)