Iförrgår skulle Greta matas.
De första nätterna skrek hon rak ut i ett väldigt panikskrik som fick mig att nästan börja grina då jag trodde hon var på väg att dö. Anledningen till panikskriken visade sig vara att syrsorna liksom kröp upp bakom henne och helt enkelt skrämde skiten ur stackars lilla Grodan. Jag började då ställa in en djupskål, från vårat eget matporslin, där jag placerade syrsorna i. Sen dess har lilla Greta inte skrikit något mer.

Innan Greta serveas en syrsa i en utav våra mattskålar skakas syrsan runt i kalk/vitiaminpulver i en plastmugg. Nu har Greta kommit på att så fort jag tar upp den där lilla plastmuggen med vitt pulver i, så nalkas mat. Hon blir väldigt ivrig och jag riktigt ser hur hon slickar sig runt munnen samtidigt som blicken följer varje liten rörelse.

Så iförrgår när jag lade ner den vita syrsan i skålen utanför buren hör jag KLONK, och där flög Greta in i glasrutan. Hon försökte alltså kasta sig igenom glaset för att slänga sig ner i skålen och smaka på syrsan. 
Vaddå matvraak?

Det som är ännu roligare, är att igår då jag och Greta sitter och tittar på tv i sängen. Greta ligger på min mage och Daniel kommer från köket med skål (en lika skål som Greta får mat i) fil och flingor. Greta ser genast skålen och Daniel hinner knappt sätta sig i sängen innan lilla Greta har flygit på Daniel. Vi förstod liksom inte riktigt först. Fast sedan klickade det till. Greta tror att hon ska få syrsa.

Hon försökte ta sig upp till skålen, klättrar och hänger på Daniel. Hela tiden med blicken på Daniels skål. Hon gav inte upp så till slut fick jag gå och hämta en syrsa åt henne. Så hon skulle bli tyst liksom.

Nu har inte jag några problem med att ta i syrsor eller så. Så självklart skulle lilla Greta få mat i sängen. Men syrsan var liksom snabbare än både grodan och mig så den smet in undet täcket där Daniel ligger. Daniel som HATAR syrsorna ställer sig upp i sängen och panikskriker. TAAAA BOOOOORT DEN, VART ÄR DEN.. ARGGHHHAAARHHHGGGAA IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH.. Samtidigt som han lyfter lite på fötterna och flaxar med armarna. 

Själv ligger jag dubbelvikt i sängen av skratt. Jag nästan kissar på mig. 
Nu får inte Greta äta syrsa i sängen längre. Pfft..