Vi har varit och tagit pimpel-oskulden i Grycksbo.
Med vi menar jag, Daniel, Micke och så mig själv.

Micke är då Daniels bror och blir väl då min svåger(?)
Fast njää, det ordet gillade jag inte. Svååååågeeer, liksom fult på något sätt.

I alla fall, att fiska med de två bröderna är som att vara ute med ett helt dagis. 
Fast ändå ganska underhållande, på ett rätt ironiskt sätt. 

På väg i bilen börjar de bråka, skrika och det blir rätt tung stämning. 
Det gormas och gapas. (För att termosen med kaffe blev glömd)

Sedan säger brodern "att om du ska sitta och vara en surskalle vänder jag bilen 
och du får åka hem". 

-Det är upp till dig om du ska vara sur, BLI GLAD..

Jag sitter mest och tänker på att det måste vara så här det är att vara en "familj" med småbarm
på en familjeutflyckt. 

-Sluta nu annars vänder pappa med bilden så får vi åka hem. 
-Deeeet var inte jag som börjaade..
-SLUTA ALLIHOPA ANNARS ÅKER MAMMA SJÄLV OCH LÄMNAR ER I DIKESKANTEN!! 
(Sedan föreställer jag mig en pappa med son i diket med en varningstriangel och att bilister som åker förbi tänker "åh, där är en sådan där pappa och son till en rabiat och tjafs-trött mamma.")


Vaknar upp ifrån mitt låtsas familjeliv och inser att bröderna är sams igen, nu gormas det om deras jobb istället. 
När vi äntligen är framme snubblar Micke på iskanten, blir blöt om foten och halkar när han försöker resa sig igen. Jag skrattar, kan inte låta bli. Det är samma visa varenda gång. 

Gäddfiske på hösten, han får en gädda på sitt nya fiskespö, fastnar i kroken på draget, halkar i gäddslemmet när han ska skölja bort blodet, landar på och bryter av sitt nya fiskespö.. Blir rabiat och sjunger en visa av svordommar. 

Pimpling vintern, ramlar av campingstolen tre gånger, bryter av stolsbenet, tar en ny stol, ramlar av den, bryter även det stolsbenet, får utbrott och går loss på stolen med yxan och tvingar ner den i ett pimpelhål. Vill åka hem .

Pimpling samma vinter, lånar Daniels vm-pirk, fastnar och ska få upp den med "en grej" tappar ner grejen i hålet, blir sur, försöker rycka lite i pimpelspöt men tappar även ner det i hålet, klampar iväg och lånar ett pimpelspö till, får upp allting, rätt glad tills han ska börja borra och borrar in sig i linan så pimpelspöt bara snurrar. 

Ja, listan forsätter lång. 

När Daniel äntligen ska borra det första hålet nyper borren och Daniel rycker rakt upp men missade den lilla detaljen om att huvudet var i vägen och så där kom blodet. 

Jag fick panik, sade att han givetvis måste sy de där, men den tanken blev rätt överkörd och tanten (paret bredvid) plåstrade om honom. 

Jag pimplade i tio minuter men tappade rätt fort bort tålamodet någonstans mellan minusgraderna och fiskens frånvaro. Satt mest vid elden och myste med lussebullar och kaffe. Mellan kaffet tag jag en dans med kameran.